Livet ger och livet tar…

Våra små glädjespridare!
Olivia, Clara & Agnes

Man brukar ju säga att ”livet ger och livet tar” – och så är det. Den 22 februari, 5 dagar efter att Sofia lämnat oss, kom lilla Clara till världen!

Så mycket känslor som krigade i kroppen – allt från sorg, saknad, ångest och panik till glädje, lycka och kärlek. Kärlek till denna lilla ljuvliga varelse som kom med så mycket ljus och hopp mitt i den svåraste tid jag någonsin gått igenom. Men åh vad jag hade önskat att hennes föräldrar bara hade fått uppleva lyckan över sin nya lilla baby utan att ha med sig den stora sorgen efter Sofia! Men livet är som det är. Och nu i efterhand tror jag ändå att Clara hjälpte mig att inse att livet måste gå vidare trots allt.

Janne och jag hade förmånen att få vara barnvakt åt Olivia, som då var 2,5 år, när hennes föräldrar åkte in till BB. Den natten sov vi i dubbelsängen tillsammans med Olivia och deras hund, Nadja! Jag hade aldrig i mitt liv trott att jag skulle dela säng med en hund men det var precis som om hon förstod vad som pågick och ville vara hos oss. Och ja, jag erkänner, – det var lugnande. Och ja igen – hundar (i alla fall Nadja!) är kloka!

Känslan dagen efter när vi fick åka till BB och hälsa på med Olivia, få se henne när hon träffade sin lillasyster för första gången, få se lyckan i hennes ansikte, var helt obetalbar!

Nu har familjen utökats med ännu en liten guldklimp, Agnes! Dessa tre små tjejer ger mig så otroligt mycket lycka och energi. När jag är med dem känns det som om allt annat försvinner, livet är här och nu. Sofia älskade lilla Olivia över allt annat och såg så fram emot att få träffa Clara. Nu blev det inte så, men jag tror att hon är med oss och att hon vakar över dessa små.

//Mamma Lotta

4 reaktioner på ”Livet ger och livet tar…

  1. Kära Lotta du skriver så fint o kärleksfullt om dina små o stora glädjespridare.🥯❤️💕❤️💕❤️💕Vill skicka dej krafter o glädje framom med dina kära.❤️

  2. Finaste Lotta. Det där livet, ja. Som ger och tar.
    Brutalt och hänsynslöst togs ett liv. Och sen gavs ett nytt liv fem dagar senare…
    Jag saknar dig, trots att vi har träffats så gå gånger.
    Stor kram från Åsa

Lämna ett svar till Mamma Lotta Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *