Etikettarkiv: Vårdguiden

Skit också…

tillhör poffen.se
H
ej,
idag har varit en omvälvande dag… Eftersom det är 1,5 årsedan jag transplanterades så hade jag idag ett läkarbesök som varit inbokat sen långt tillbaka. Men tyvärr fick jag inte alls det besked jag ville.
Idag fick jag veta varför skillnaden är så stor mellan min puls och blodtrycket. Mitt hjärta kör sitt eget race och slår jättefort medans min kropp försöker signalera att hjärtat ska slå långsammare. Men eftersom det inte finns några nerver som binder ihop dessa två (som kan signalera) så jobbar hjärtat och kroppen i olika takt. Visst låter det knas? Vad är det för superhjärta jag har egentligen?  <3
Läkarna har nu kommit fram till att de ska göra en elkonvertering* av mitt hjärta.
Jag blev så förbannad och ledsen när min läkare sa det. Min plan var att när magen mår bra, då kommer hjärtat lugna ner sig och allt kommer bli bra. Som om det skulle vara så enkelt?… De hade dock nämnt elkonvertering igår så jag hade faktiskt läst på lite via vårdguiden och hade en del frågor att ställa. Kändes skönt att få reda på det jag ville direkt. Hade med mig morsan på läkarbesöket och det var väldigt skönt att ha ett stöd och även ett par extra öron med mig.
*Medan man är sövd får man strömstötar via två elektrodplattor som antingen läggs eller klistras fast på bröstkorgen. Hjärtat övervakas med hjälp av EKG och läkaren kan på en gång se om strömstötarna har gjort att hjärtrytmen blivit som den ska vara. Behandlingen tar cirka fem till tio minuter.

Jag är faktiskt mest rädd för att bli sövd igen. Jag har ju så j***a jobbiga minnen sen sist jag var nersövd (vakna upp efter 1 månad, desorienterad utan möjlighet att röra på mig eller prata). Så medans min hjärna försöker tänka logiskt så tar rädslan över. Så mycket ångest som bara bubblar upp till ytan igen. Så jag grät en skvätt… Är inte alltid lika tuff…  :/

Men ju mer vi diskuterade desto mer förstod jag att det är ett rutiningrepp. Frågade min läkare vad som var vanligast, elkonvertering eller biopsi av hjärtat. Då svarade hon elkonvertering och det gjorde mig lugnare. Sen har jag världens bästa familj och kompisar som stöttar mig. Så nu är jag lugn och go igen. Självklart orolig men så är det ju bara…

Men innan en elkonvertering kan genomföras måste de kolla om jag har några blodproppar i hjärtat. Då använder man sig av en slang med ultraljud och en liten kamera som man för ner via matstrupen när jag är halvt sederad (lite väck men ändå tillräckligt med för att tycka det är riktigt obehagligt).
Hittar de några blodproppar i hjärtat så går ingreppet inte att genomföra imorgon utan då måste jag gå på blodförtunnande i ca 3 veckor innan det kan genomföras.
Hittar de inga blodproppar så kommer de söva ner mig helt och genomföra elkonverteringen. Imorgon vet jag vad som händer…
Jag tycker nästan att det här med slangen ner i matstrupen känns som den värsta biten eftersom jag är nersövd när elkonverteringen görs. Men det är bara att ta sig igenom skiten!

tillhör poffen.se
Tog en kopp varm choklad som lite tröst när jag kände mig nere.. Funkar alltid! Det och goa vänner gör att allt känns lite bättre igen.

Just nu känner jag bara bleh… Orkar inte mer sånt här… Det finns andra som har det värre men jag tycker faktiskt att detta känns riktigt jobbigt. Men de ska nog gå bra imorgon. Är bara så himla nervös… Wäh.

Positivt: Det finns något att göra för att jag ska må bättre!

Nu finns jag på 1177!

Hejsan,
Vårdguiden VGR spelade in en film med mig i somras där jag berättar vad som hänt mig. Filmen finns nu på Vårdguidens hemsida (-> Sofias berättelse ) och även på deras youtubekanal – 1177seVGregionen.
Jag var ganska nervös inför den dagen då vi skulle spela in filmen men när ja väl började prata så flöt det på förvånansvärt bra. Man kan ju alltid uttrycka sig bättre när man pratar om specifika händelser men om man ser till helheten så är jag nöjd med hur filmen blev. Men jag ska erkänna att jag haft en del ångest inför denna videon. Främst för att det känns konstigt att se och höra sig själv på video.
Men vad gör väl det!? Tycker det är viktigt att få fram vad som hände och att det gick så bra för mig. Förhoppningsvis kan jag ge lite hopp till de som hamnar i en liknande sits…