Precis innan jag skulle ta tåget till Stockholm i fredags så var jag tvungen att avliva min kanin. Han har haft ett riktigt långt liv, 11 och ett halvt år gammal blev han. Jag vet att han var gammal och jag visste att han skulle dö, ändå var jag verkligen inte förberedd på detta.
Han hade mått dåligt i 2 dagar, jag tog med honom till veterinären då jag hade sett att han börjat halta. Fick veta att han hade brutit benet och att det inte fanns något att göra. Det var så himla sorgligt då jag såg hur dåligt han mådde och hur ont han hade. Han dog i mina armar…
Tänk att jag haft honom i 11 år. Det är mer än halva mitt liv, inte konstigt att jag blev ledsen. Han har varit så mysig att gå ut till nu när jag varit sjuk. Det har varit en fin tröst att kunna gosa med honom när jag varit ledsen…. Så jag var ganska instabil innan lördagens tv-intervju då vi avlivade honom precis innan jag skulle ta tåget upp till Stockholm på fredagen. Dock tacksam att jag hann säga hejdå… Min lille plutt…♡