3 år


Snart 3 år…

Om några dagar, 16 februari, är det 3 år sedan den absolut värsta dagen i mitt liv – dagen då vi förlorade vår älskade dotter och syster, Sofia.

Det är en väldigt märklig känsla. På samma gång som det känns som om det hände igår känns det som om det är en hel evighet sedan. Tiden blir aldrig mer densamma och saknaden blir bara större och större.

Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur tung sorgen kan vara, hur trött man blir. Eller hur fruktansvärt svårt det är att hamna i ”aldrigheten” – att aldrig mer få träffa sitt barn.
Upplevelser jag gärna hade varit utan, men nu blev det inte så. Samtidigt är jag så otroligt tacksam över de extra åren vi fick med Sofia efter hennes hjärtstopp – det var ju så nära att vi förlorade henne redan då!

Trots allt kämpigt hon gick igenom efter hjärtstoppet så var hon så lycklig över livet – och hon smittade av sig! Tänker på henne med glädje, kärlek och värme.
Och jag får så ofta bevis på att hon fortfarande är med oss, fast nu på ett annat sätt.

Sofias blogg gav både henne och många andra så mycket, hon fick bland annat många vänner genom bloggen. Det blev ett abrupt slut på den och det finns fortfarande en del obesvarade frågor. Jag tänkte därför försöka uppdatera bloggen med inlägg om begravningen, varför hon dog och vad som hänt därefter.
Ni får mer än gärna ställa frågor så ska jag försöka att svara på dem!

Tja´och på återseende – som Sofia skulle sagt!

// Mamma Lotta


13 svar till “3 år”

  1. Så fint och starkt att du vill fortsätta med Sofias blogg. Tror Sofia tittar ner och är mycket stolt för att du gör detta ❤

  2. Alltså vilken otroligt fin mamma Sofia har…blir så imponerad av din handlingskraft mitt i all bedövande sorg. Som när du kom till Östra IVA 343 och berättad Sofias och er historia. Det är stort och fint det du gör och …jag blir allt mer övertygad att de man älskat aldrig överger en på riktigt utan kommet ge ifrån sig tecken från Universum på olika sätt. Har själv upplevt det. Många styrke kramar 🌼❤️

    • Tack Christel! Under resans gång har det hjälpt både mig och Sofia att få ta del av andras berättelser och erfarenheter. Jag vet också att Sofia har hjälp många, bl a genom bloggen. Så det känns fint att få avsluta det hon påbörjat och förhoppningsvis ge svar på lite frågor.

  3. Heja rara du och familjen till er fina dotter Sofia, att skriva ha en fin alla ❤️ dag, hoppas jag du förstår är en uppmuntran i din kamp och utmärkta idée att berätta vidare om kunskapen kring Sofias sjukdom, ert vanliga liv, sorgearbetet och er otroliga vilja att sprida er dotters livsvilja och dansglädje. Behöver du hjälp så hör gärna av dig om det är något jag kan bidra med. Varma kramar Lena 😍

  4. Sitter på jobbet och berättar om Sofia, talar också om att hon bloggade och ville visa den. Å vad får jag se??! Jo, en bild på finaste Sofia❤
    Minnena sköljer över mig, allt från början och till slutet. Hon var så fantastisk! Å ni,hennes fina familj, är så fantastiska ni med❤ Kram på er!

Lämna ett svar till Mamma Lotta Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *