Dödsorsak


Sofia på sjukhuset när hon får behandling med plasmaferes och cellgift.

Många har frågat om vi vet vad Sofia dog av – och ja, det vet vi. När hon dog frågade de oss om vi gick med på att de gjorde en obduktion, och det sa vi ja till. Eftersom Sofia dog som hon gjorde kunde hon ju tyvärr inte donera några organ, vilket var hennes önskan. Men vi tänkte att om de kunde få fram något som kan hjälpa någon genom en obduktion, så är det vad hon hade velat.

Obduktionen och svaret blev klart ganska snabbt och vi fick komma till sjukhuset och träffa Kristjan Karason, Sofias läkare, för att få besked. Det visade sig att Sofia dog av en kronisk avstötning av sitt hjärta. Man trodde att avstötningen var ”låggradig” och att hon skulle kunna leva med den fram till en ny transplantation, vilket är den enda behandling som kan hjälpa. Under tiden behandlade man Sofia med cellgift och plasmaferes (hon har skrivit om det här i sin blogg). Hon var så pass bra att hon inte var uppsatt på väntelistan för ny transplantation ännu och det var ingen som trodde att det var så illa som det tydligen var. Obduktionen visade att flera av hennes organ var påverkade och att det var den kroniska avstötningen som hade gått snabbt. Hon dog förmodligen av att hon fick en hjärtrusning i sömnen. Mitt i allt känns det gott att veta att hon inte haft det jobbig eller varit rädd innan hon dog – hon såg lugn och fin ut, som om hon fortfarande sov.

Sofia hade problem med hälsan under nästan hela 2015, vilket hon också har beskrivit här i bloggen. Nu när jag läser min dagbok från den tiden, inser jag hur otroligt orolig jag har varit för henne… Jag märkte ju att hon inte mådde bra. Men till och med när hon blev inlagd i december 2015 och man förstod att hon hade en kronisk avstötning så såg det mesta ändå ganska bra ut. Det var då man beslutade sig för att behandla med plasmaferes för att se om det kunde förbättra det för henne.

I början efter Sofia dog hade jag så otroligt dåligt samvete för att jag inte förstod… för att jag inte gjorde någonting… för att jag inte kunde rädda henne! Men nu har jag förstått att ingen förstod, ingen hade kunnat rädda henne. Det gick för fort.

//Mamma Lotta


7 svar till “Dödsorsak”

  1. Vad fint att du ville berätta. Jag kommer inte ihåg hur jag hamnade på Sofias blogg men hennes historia fångade mig och jag fortsatte att kika in lite då och då. Blev helt bestört när det värsta hände. Jag vet egentligen inte vad jag ville med dessa rader mer än att säga tack för att du berättar och samtidigt visa deltagande i er sorg. Sofia verkade vara en mycket sympatisk och trevlig tjej och hon berörde mig med sina ord och sitt öde. Tänker på henne fortfarande och kikar in här ibland.
    Stor kram

    • Ja, det stämmer! Hjärtklaffarna var friska och donerades till två andra patienter (vad vi vet) och sen donerades hjärtat till forskning. ♥️

  2. Jag tycker att det är otroligt fint av dig att sätta ord och förklara det mest ofattbara man kan tänka sig.
    Trots att jag enbart hamnat på bloggen av en slump, och fått följa delar av Sofias liv via den så vågar jag påstå att hon var en helt underbar människa.
    Ett livsöde som känslomässigt påverkar alla runtomkring, men framförallt ett öde som slår extra hårt för oss som också förlorat en nära person vi älskar.
    Tack för att du valt att behålla och uppdatera bloggen efter det ofattbara.
    Sofia kommer finnas i mångas hjärtan och tankar för all framtid.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *