Min lyckade dag


image
Laddar upp mitt självförtroende

Ser jag inte riktigt taggad ut inför mitt föredrag? 😛

Var väldigt nervös innan eftersom att detta var första gången jag skulle berätta hela historian från början till ”slut”. Det spelar inte så stor roll vem som lyssnar det är fortfarande lika jobbigt att berätta om det. Främst eftersom att det är så nyligen och att de även är så mycket känslor som kommer tillbaka. Alltid jobbigt att gå tillbaka och komma ihåg hur jobbigt det har varit, tårarna är nära hela tiden.

Men jag kände mig väldigt välkomnad när jag kom dit. Jag skulle prata inför Överläkarna i regionen och bara det kändes spännande, att få träffa dem som gjort detta möjligt. Fick god lunch innan och det kändes skönt att träffa dem som jag skulle prata inför. Det kändes väldigt tryggt. Kände igen några av dem som jag träffat under min tid på sjukhuset och dem kramade jag om. Fick också träffa några av de som tog emot mig på eftermiddagen då jag kom in till akuten med mitt hjärtstopp. Det var mäktigt, tackade för deras arbete!! ^^ Det var väldigt intressant att prata med dem även innan och efter jag berättat min historia.
När det var dags för mig att prata kände jag mig faktiskt väldigt lugn. Även lite taggad! 😉

image
Fighter!

Där har ni mig! Gick väldigt bra i början där jag berättade lite om mig själv och hur jag är som person. Inte så jobbigt att berätta om tiden innan och när jag fick mitt hjärtstopp. Det som var det jobbigaste var när jag skulle säga något om min familj, hur jobbigt det var att kämpa och även det avslutande som jag skulle säga. Det gick bara inte att få fram…
Men jag hade ganska roligt på de bitarna av föredraget som man kan ha lite distans till. Lyckades till och med få dem att skratta när jag skämtade lite. ^^ Kändes kul! Innan jag började så presenterade Per (överläkaren som bjöd in mig) mig och sa att det var mitt premiärföredrag, vilket var sant och skönt att få fram.
Kände mig väldigt avslappnad när jag stod där och trodde inte jag skulle påverkas så mycket av min historia när jag berättade det. Men där hade jag helt fel! Det var ett flertal gånger då jag behövde vända bort blicken för att tårarna inte skulle falla. Det blir väldans svårt att prata inför människor om man gråter samtidigt..
Men jag tror att alla där inne förstod varför. De sa senare att inte ett öga var torrt när jag pratade inför dem. Alla verkade väldigt påverkade av min berättelse under den halvtimmen jag skulle prata. Fick applåder också, kändes härligt!
När jag var klar fick de en chans att fråga frågor. Var glad att de hade mycket frågor och det kändes fantastiskt att jag kunde ge dem svar. Även glad att få fram det jag inte riktigt fick med när jag berättade min historia.
Det var riktigt kämpigt att berätta men jag kom igenom det och klarade det galant! Det kunde inte gått bättre! Är så glad att det var så uppskattat och skönt att ha en såpass förstående publik.
Det sista jag hade bestämt mig för att säga var – Jag är här, jag har fått träffa min brors nyfödda dotter… Sen kunde jag inte säga resten av det 11 punkter jag hade radat upp.  Det blev bara ännu ett ” jag är här..” fast väldigt svagt, det fick  vara det avslutande.

wpid-IMG-20140118-WA0010.jpg
Minnen…

Här har ni Per och jag. Det var Per som frågade om jag ville vara med och prata igår.
Har ett härligt minne från när han tog ur tracken ur min hals den 10 maj. Då fick jag äntligen chansen att kunna prata igen!
Var så lycklig den dagen, kommer aldrig glömma det ögonblicket och den lyckan från oss alla som var i rummet!

Var väldigt omskakad efter denna dagen och jag är fortfarande helt slut. Är väldigt glad att jag gjorde det för jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få berätta för överläkarna och försöka få dem att förstå hur det kan kännas för en patient. Tyckte även det var viktigt att genomföra det för att försöka få ett avslut på detta hemska år innan min födelsedag. Är faktiskt stolt över mig själv att jag gjorde det trots att det inte ens gått ett år sen det ofattbara hände… Kan inte säga så mycket mer, det var en väldigt kämpig men lyckad dag!

Imorgon får jag chansen att fira min 21:a födelsedag, en dag vi under lång tid inte ens vågade hoppas på och nu är den snart här! <3


13 svar till “Min lyckade dag”

  1. Stående ovationer till dig för att du är så duktig!!! Inte ett öga torrt här heller. Vilken kämpe du är. Och vad underbart att vi får fira din födelsedag imorgon. Allra största kramen från mig och Jonas.

  2. Åh Sofia! Vad bra du ÄR!!!
    Här är det inte heller torra ögon, så blödig som jag är;-)
    Känn dig stolt, det där gjorde du fantastiskt bra.
    Kraam:-)

  3. Grattis på födelsedagen Sofia! Vad är en bättre present än att faktist få uppleva sin dag? Hoppas du får en grym dag med nära och kära. Kram!!!

  4. Du är helt enorm. Hålla detta föredrag och så nu återge det på detta fantastiska sätt.
    Bamsekram
    Kerstin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *