Etikettarkiv: jobbigt

Min lyckade dag

image
Laddar upp mitt självförtroende

Ser jag inte riktigt taggad ut inför mitt föredrag? 😛

Var väldigt nervös innan eftersom att detta var första gången jag skulle berätta hela historian från början till ”slut”. Det spelar inte så stor roll vem som lyssnar det är fortfarande lika jobbigt att berätta om det. Främst eftersom att det är så nyligen och att de även är så mycket känslor som kommer tillbaka. Alltid jobbigt att gå tillbaka och komma ihåg hur jobbigt det har varit, tårarna är nära hela tiden.

Men jag kände mig väldigt välkomnad när jag kom dit. Jag skulle prata inför Överläkarna i regionen och bara det kändes spännande, att få träffa dem som gjort detta möjligt. Fick god lunch innan och det kändes skönt att träffa dem som jag skulle prata inför. Det kändes väldigt tryggt. Kände igen några av dem som jag träffat under min tid på sjukhuset och dem kramade jag om. Fick också träffa några av de som tog emot mig på eftermiddagen då jag kom in till akuten med mitt hjärtstopp. Det var mäktigt, tackade för deras arbete!! ^^ Det var väldigt intressant att prata med dem även innan och efter jag berättat min historia.
När det var dags för mig att prata kände jag mig faktiskt väldigt lugn. Även lite taggad! 😉
Fortsätt läsa Min lyckade dag

Ont :(

image

Nu kom det en sådan kväll igen då jag inte kan somna på grund av smärtorna i min fot och även i mitt ben. Har insett att jag kan minska smärtan genom att värma det smärtsamma området,
men det gällde inte idag :( (bilden ovan där jag värmer foten) Behandlingen med qutenza (chili-plåster) har inte riktigt hjälpt heller så smärtan ligger på ungefär samma nivå som tidigare… Men nu har jag försökt med det mesta i alla fall.

Fortsätt läsa Ont :(

Livet

image

Tittar tillbaka lite på året som varit. Hittar lite gamla papper mm… Den första bilden är på mitt läkarintyg. Där står det på punkt 4, funktionsnedsättning: Går med gåbord, försiktig mobilisering. När det skrevs så kunde jag fortfarande inte gå utan stöd. Det var otroligt jobbigt att bara gå några meter. Efter mig hade jag maskinen som skötte det mitt hjärta inte klarade av. Att pumpa runt mitt blod. Men jag var inte stark nog att dra runt på den. Det var omöjligt att orka dra den och försöka gå samtidigt när man var så svag som jag var då.
Fortsätt läsa Livet

Kämpigt

jagopapi
En bild på pappa, jag och pumpen.

Vad jobbigt det är!

Har försökt skriva på föredraget hela dagen men har skjutit upp det. Sitter nu och skriver och jag svettas verkligen. Är helt genomsvett, så jobbigt är det.
Trodde aldrig jag skulle kunna reagera så här mycket på att bara skriva om händelsen. Men det handlar inte om att bara skriva, utan jag måste tänka igenom det gång på gång för att få fram de känslor jag kände då. Eftersom att det är det jag ska prata om, känslorna.
Just nu försöker jag strukturera och bestämma vad jag vill ha med under de 30 minuter jag har. Antar att detta kanske är första gången då jag har gått tillbaka på riktigt. Tänkt igenom hela resan. Riktigt kämpigt men för en gångs skull så har jag äntligen börjat i tid.

Nästa steg är att titta igenom alla bilder vi tagit under denna period jag varit sjuk och sen ska jag bestämma mig för vilka som ska vara med, vilka som ska visas upp. Kämpigt, men jag löser det. Får dock ta en dusch snart så jag blir fräsch igen! Ska bli klar med det innan jul tänkte jag. Så det är bara till att kämpa på och sen är det bara till att börja öva. :)
Bilden ovan är när jag och mina föräldrar tar en promenad då jag fortfarande har hjärtmaskinen att släpa/dra runt på. Glad att jag är av med maskinen. Ingen rolig tid, men vi gjorde det bästa av tiden. <3

Den smärtsamma behandlingen.

image

wpid-collage_34.png
Igår var en intressant dag. Det var dags för den smärtsamma behandlingen jag har fasat för.
Hade ingen aning vad som väntade….
Klockan 10 skulle vi börja med behandlingen men det hade blivit något fel med tiderna.

Fortsätt läsa Den smärtsamma behandlingen.

Smärtor

Har haft en ganska bra dag smärtmässigt. Foten har såklart gjort svinont hela dan och har känt många smärtor där de e som knivar som förs in i benet. Sedan skruvar någon lite på kniven. Sen dras den ut och stoppas in helt random igen. Så jävla ont.

Men har fått äta morfin idag (som alla andra dagar) och smärtan för bröstbenet har ialf hållt sig på en helt ok nivå… Tills nyss. Smärtan stegrade och de finns inget man kan göra för att lindra smärtan förutom att be om ny medicin. Nu fick jag dosen rakt i blodet vilket va bra, för då försvinner smärtan fortare än om man skulle tagit ett piller.
Verkligen upp och ner dagar! Aj :( Humöret de varierar också, har ingen aning om vilket humör man är på från dag till dag. Tårarna de faller också… Ingen lätt resa det här… :/
Hoppas såå att de blir en lugnare dag med mindre smärtor imorgon…