Tisdag

Idag tränade jag tills det att benen vibrerade. Då kände jag att de kanske räckte… Känns väldigt skönt att få komma igång igen och börja träna mer på riktigt. Jag får ju inte använda armarna, så de kan jag inte träna. Men benen och konditionen går bra att träna upp. Så de sysslar jag med på förmiddagarna.
Fick besök av en jättego sköterska från THIVA. Hon hade med sig massa toblerone som hon hade vunnit på Liseberg. Jag som älskar toblerone! Såå gott!!


Så vi satt och tjöta ett tag! Sen kom en kompis till familjen och gav mig massage. Guu va jag behövde det. Hon masserade min onda fot + mitt onda ben. Sen massera hon min nacke också. Sååå lyxigt. Så skönt att få slappna av helt…
De brukar finnas möjlighet att få tex taktil massage här på avdelningen. Men hon e tydligen sjukskriven så de blir inget me det. Så då får man helt enkelt lösa problemet själv. 😉 Tycker det är väldigt synd att de inte finns mer möjligheter till massage för det skulle verkligen behövas. Få njuta lite mitt i allt kaos!
Min lillebror Jakob kom hit och åt lunch med mig och mamma. Lite senare på kvällen kom även pappa och Oskar (bror). Sen stannade Oskar tills de va dags att sova.
Så skönt att dom kommer hit. Känner mig så trygg när de är här! Va en riktigt goo dag!
Smärtorna i bröstkorgen kom på kvällen så fick ta extra piller för att ens kunna somna.
Läkaren var här en sväng också. Jag frågade när jag får åka hem. Han svarade: om biopsin på måndag e bra så får jag förhoppningsvis åka hem på tisdag nästa vecka. Jag vågar inte hoppas riktigt än men va häärligt det skulle va!! Får hålla tummarna helt enkelt! :)

En reaktion på ”Tisdag

  1. Skönt att höra att hemfärden inte är långt bort. Väl hemma är man inte så bunden, man kan gå lite längre sträckor. Men samtidigt blir man ganska trött i början, för nu kommer inte gymnastiken till dej utan du får ta dej till gympan själv. Men det är en frihet så det går, nu är det bara att kämpa på. Det har du i och för sej gjort innan också, men nu är det roligare. Jag fick rådet när jag åkte hem, inga frukostbjudningar även om kompisarna har med sej bullar och så. Utan man behöver vara sej själv och hinna med, sen är det ju lite förkylningstider också. Jag tyckte det var skönt att komma hem, men samtidigt saknade man alla goa människor på avdelningen…Men jag hälsar på dom var gång jag är på sjukhuset….
    Ha en skön dag/Lisa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>