Etikettarkiv: ångest

2016

image

Hejsan,
Klockan är 2.20 och jag kan inte sova, kände att jag lika gärna kan skriva ett inlägg. ^^

Det har gått 8 dagar på det nya året och hittills har det varit en bra start.
Vi kan börja från början av året. Hade en skitrolig nyår. Var först på en fest hos min bästa kompis Frida och festen var riktigt trevlig. Så god mat! Vid 2 tiden tog jag mig hemåt och väl hemma fick jag veta att grannen hade fest. Så jag gick dit, dansade och hade skitkul men klockan 6 kände jag att det var dags att ge sig. Insåg då att det bara var 3 timmar tills jag skulle ta mina mediciner så tänkte det var smart att sova lite innan dess. Grannen bor la max 20 meter från vårat hus så det var nära och bra. :) Så kul att dansa och shakea loss.

( Kom på att ordet fest kan tolkas på många sätt. När jag festar dricker jag inte alkohol, mitt mål med en fest är att träffa nytt folk, dansa och ha riktigt kul. Så vet ni vad jag pysslar med! )

Vad har jag gjort annars..? Sett väldigt många filmer, varit med familjen, träffat vänner samt slappat och sovit hur mycket som helst. Känner mig väldigt mycket mer positiv nu än vad jag gjorde innan julen. Samtidigt har jag levt lite panikartat sen jag fick veta att jag skulle läggas in en vecka på sjukhus. Mina föräldrar vill nog byta ut ordet lite till väldigt – men tack och lov har de låtit mig hållas. Det verkar förstå att detta är viktigt för mig och är det som får mig att må bäst i nuläget.  Vill hinna göra massa roligt innan jag mår dåligt. Kommer inte kunna gå ut och ta ett glas på en bar efter behandlingen då mitt immunförsvar kommer vara sämst så har försökt göra det i den mån jag orkat. Kommer inte kunna vara så mycket i stan överhuvudtaget och det känns trist. Att kunna åka in till stan och strosa runt gör mig lugn och ger mig trygghet. Får också en paus i alla tankar och kan istället gå runt och bara titta på folk. Tänka på annat!
Kanske låter fånigt och jag känner mig dum eftersom jag vet att jag kommer kunna göra allt detta ganska snart igen men jag hatar att känna mig begränsad. Vill att allt ska vara möjligt för det får mig att känna mig frisk och fri.

Från början skulle jag lagts in den 7:e januari men min läkare ändrade det till måndag den 11 januari och det är jag så glad för. Skönt att få en till helg i frihet innan allvaret börjar!

Usch, ser verkligen inte fram emot detta. :( Mår illa bara av tanken på att läggas in då jag är rädd att jag kommer må så dåligt. Men varför vara orolig över något som jag absolut inte kan påverka? Det blir nog bra…

En sjukt bra dag

image

Tjena,
Idag har jag haft en skitbra dag och jag kom på varför förut. Första dan på väldigt länge som jag känt mig ångestfri. Så fantastiskt skönt. Borde prova det oftare… ^^
Nämen det känns som att jag kanske kan släppa lite på all oro som jag går runt och bär på. Känner mig orolig för allt just nu, främst hjärtat… Men idag har det lättat lite och det är en riktigt go känsla.

Har även lyckats sätta mig och studera till högskoleprovet och det visar sig att jag faktiskt kan en del ändå. ( Ja, man kan studera till det… ) En del matte sitter faktiskt kvar i huvudet. Så glad då det har känts så svårt att ta tag i det, haft svårt att fokusera med allt som hänt det senaste…

Är så glad! Hoppas jag kan fortsätta må såhär… Ska försöka!

Just idag känns det skit

Lånad bild men tyckte den var passande..
Lånad bild men tyckte den var passande..

Jag fick inga bra besked på dagens läkarbesök, istället fick jag veta det jag redan anat ganska länge. Denna text kanske innehåller en del svärord, ber om ursäkt för det…

Men jag kännner mig så frustrerad.. Jag är ju maktlös och får bara försöka gilla läget. Jag brukar vara positiv men det är så jävla svårt ibland. Just idag är det svårt… Ska försöka vända på det imorgon men idag får vara en deppig dag… Så är det ibland! Jag blev verkligen jätteledsen när de sa det… För jag hade fortfarande hopp om att det kunde vara något annat, något som gick att lösa. Samtidigt är det väl bra att veta så jag kan veta hur jag ska fortsätta och iallafall försöka bli bättre…

De har svårt att säga vad som är fel men de verkar nu veta att hjärtat har stelnat. Det är inte lika flexibelt som tidigare. De förklarade det som att när jag börjar träna så stiger trycket i kamrarna då hjärtat inte ger med sig som det gjort tidigare. Det är det som gör mig så andfådd och trött vid ansträngning.
Det känns så jävla jobbigt att det inte finns något att göra. Det känns skit. Jag kan inte göra någonting för att förbättra läget. För en människa som inte har fått ett nytt hjärta skulle träning kanske fungera, så det är där jag kommer lägga min energi nu. Det finns ingen forskning på hjärttransplanterade men jag tänker att träna är det enda jag kan göra i situationen jag befinner mig i. Det är verkligen mitt hopp! Hoppas att jag ska kunna träna och bli starkare trots att jag i nuläget knappt orkar ta mig upp för en backe. Hoppas jag inte alltid kommer flåsa lika mycket…

Jag har så många tankar och så många frågor. Hur blir livet nu? Blir det bättre? Kommer jag alltid vara såhär andfådd? Kommer jag fortsätta samla på mig vätska och alltid vara såhär trött? Hur länge håller detta hjärtat, vad kommer jag få för liv? Hur ser min framtid ut? Måste jag definiera om helt hur jag vill leva från och med nu?
Jag har så många frågor men så få svar…

Samtidigt så är ju mitt liv så skevt att jag hade lika gärna inte kunnat ha någon framtid… Det alternativet är faktiskt mycket värre… 

Inga bra besked…

Hejsan,
Jag fick inga bra svar på 2:årskontrollen. Gjorde arbetsekgt och klarade endast 4,5 minuter. Helst vill de att man ska klara minst 6 minuter…
Det gick ju självklart inte bra och på ett sätt är det skönt. För då får jag bevis på att jag inte mår bra. Det är en sak att säga det till mina läkare men att det syns på testerna är ändå viktigt.
Så nu har de bestämt att vi ska göra en biopsi och en hjärtkaterisering imorgon. Av någon konstig anledning känner jag mig helt lugn.
Jag har blivit bättre på att bara följa med. Ta emot besked, även om de är jobbiga och inte försöka lägga för stor vikt vid dem. Bara försöka leva mitt i kaoset som jag kallar min kropp.

Testerna vi gör imorgon kan ge ett besked som skulle göra mig så otroligt ledsen. Men det får jag först veta på onsdag så jag försöker att inte tänka på det nu. Håll gärna tummarna för att det inte är så illa som de i nuläget tror…

En del ångest

image

Hejsan,
Just nu känner jag mig lite som nyckelpigan på bilden. Känner mig så liten ibland, ensam…Det är ju min kropp som inte riktigt mår bra och det är ju jag som måste stå ut med det…
Är så orolig och rädd för att det ska vara något mer problem med kroppen nu när det är någorlunda lungt… Vet att jag nämnt det innan men jag har så mycket tvivel i min kropp med tanke på vårdmissen innan hjärtstoppet. Är så osäker på vilka symptom som ska tas på allvar och vice versa..

Det känns som om jag hela tiden lyckas hålla mig precis flytande, precis ovanför vattenytan. Där mår jag ganska bra, lite ångest men lyckas oftast trycka undan den ganska snabbt. Men så fort jag får reda på något jobbigt så kan det dra ner mig så djupt. Massa sorg och ångest bubblar upp till ytan och det är så jävla jobbigt… Känner mig väldigt instabil just nu.
Kan ha och göra med att det nu är 2 årsedan hjärttransplantationen alla de 2:års kontroller nästa vecka som jag försöker kombinera med arbetet. Ska bli skönt när kontrollerna är klara så jag kan få veta om allt är bra i kroppen…

Det ska bli bra! Längtar tills dess…

Så frustrerad just nu!

image

Tjenare,
Igår fick jag veta att jag fått en ny handläggare på försäkringskassan. Detta är min 4:e handläggare…. Han ringde upp mig och presenterade sig och vet ni vad jag tänkte? Jag tänkte: Gud va skönt att de ringer upp och att allt för en gångs skull stämmer. Skönt att få kontakt direkt. Men oooh, vad fel jag hade. Han började fråga mig om allt som hänt från början. Alltså från den 27/3- 2013 då jag fick hjärtstoppet… Han började fråga om allt möjligt… Frågade efter intyg jag redan skickat in.. Sen kom smällen.. Han anser att mina tidigare handläggare gjort fel.. Detta kan innebära att jag blir återbetalningsskyldig…

Förstår ni? Efter 2 år… Helt åt helvete. Jag sa direkt att detta kräver ett möte, det går bara inte att ta på telefon. Det mötet hade vi idag. Jag tog med mig farsan och tänkte att det här kommer gå illa…

Men vad fel jag hade! Jag verkar ÄNTLIGEN ha fått en riktigt bra handläggare. Han verkade vilja hjälpa mig. Förstår ni? Min första tanke var: tänk om jag hade fått honom som första handläggare. Vad mycket ångest, stress och oro jag hade sluppit.
Men nu är det som det är och jag är tacksam att jag äntligen fått en handläggare som verkligen har koll. Helt fantastiskt, han vill hjälpa mig…

Vad innebär en 1års kontroll?

tillhör poffen.se
H
ejsan,
Igår var en kämpig dag och som jag skrev tidigare så är jag överlycklig över att 1:års kontrollerna är klara! 

Klockan 7 skulle jag vara på sjukhuset för att läggas in inför ingreppen som skulle göras. Jag var väldigt trött och hungrig då jag var tvungen att fasta sen kvällen innan. Men mitt humör var på topp och jag fick bra hjälp när jag kom dit, fick nya kläder i form av sjukhusnattlinnet. De skulle sätta en ganska grov nål i armen och jag var lite nervös då vi hade svårt att sticka mig med en liten nål i onsdags. Men sjuksköterskan lyckades första gången! Blev så glad! Tack kroppen och tack bästa sjuksköterskan. 😉
Sen var det dags, kl 8 fick jag åka till kardiologlabb för att göra en hjärtkateterisering, hjärtbiopsi och kranskärlsröntgen. (Extra förklaring av orden hittar ni om ni klickar på de orangefärgade orden och ni hittar även info längst ner på blogginlägget. )

Jag hade försökt att inte vara orolig, försökte tänka att det inte var så jobbigt att göra dessa undersökningar. Försökte peppa mig själv och tänka: jag är tuff och jag klarar detta! Jag har gjort många biopsier nu och detta ska nog inte vara så farligt. Men när jag väl lade mig på britsen så var jag inte lika tuff längre. Jag vet att det kommer sticka och svida till när de sprutar in lokalbedövningen och jag försökte förbereda mig på att det skulle komma.
När de skulle göra lokalbedövningen på halsen så brast det för mig. Fortsätt läsa Vad innebär en 1års kontroll?

Jag lever!

wpid-collage_100.png

I torsdags så firade vi att jag lever! Så hemsk dag.. Så konstigt… Ett hjärtstopp.. Många tycker att detta året har gått så fort. För mig har det varit det långsammaste året i hela mitt liv. Har tidigare alltid haft fullt upp men helt plötsligt stannade livet bara upp.

* Överst till vänster ser ni en bild på mig en av de första gångerna jag lyckades få kraft nog till att hålla upp tummen.
Bilden överst till höger är en av de första bilderna tagna på mig efter hjärtstoppet när jag låg på intensiven.
Sista bilden är första gången jag fick vara ute i friska luften efter att ha legat på intensiven. Runt 45 dagar var det nog…
Fortsätt läsa Jag lever!

Vår men en del ångest

wpid-IMG_20140324_152204.jpg

Vad härligt det känns att solen tittar fram, jag blir så mycket piggare. :) Undrar när min kropp vänjer sig vid min nya medicin så jag slipper vara groggy. Det tar väldigt mycket energi. Vi får se helt enkelt…

Det börjar närma sig den 27/3 nu. Den dagen då jag fick hjärtstoppet. Kommer inte våga vara själv en enda minut den dagen. Ska försöka göra något härligt så dagen kan bli positiv istället för vad den står för nu….
Jag vet inte vad det är som gör det men jag känner mig lite konstig, även när jag försöker att inte tänka på det som hänt. Det känns nästan som om kroppen kommer ihåg hur jag mådde förra året vid den här tidpunkten. Det kanske min kropp gör?

Det jag vet är att jag kommer aldrig glömma känslan av när jag vaknade upp på sjukhuset efter att ha legat i koma i flera veckor. Att inte kunna röra sig, inte kunna prata, inte kunna gestikulera, inte ens kunna peka… Inte ens kunna skrika… Inte veta någonting om vad som hänt… Att ha så ont och inte veta varför.. Att inte ens veta vart jag är…

Att tillslut inse att mardrömmen är på riktigt….

Prickikorv…

wpid-20140311_071050.jpg
En fin morgon häromdan..

Hej,
Jag berättade om att jag hade utslag på kroppen igår. Då var det mest utslag på magen och ryggen. Nu är det även på armar och ben. En liten prickikorv är jag idag… ^^
Så först tänkte jag berätta lite om vad det beror på och sen svarar jag på en fråga som jag fått en del gånger… Har du haft dödsångest.?
Fortsätt läsa Prickikorv…